Filmen1

Författare

Lill Lindbäck

Ett ögonblick, köp här, kommer strax

Filmen

 

Sidan 1

Sara har en tjejfest för gamla och nya vänner. Några är ungkarlstjejer, en del är gifta och andra är skilda. Här och var skrattas det högt. Samtal förs på olika ställen i lägenheten. På borden står ett antal flaskor med vin, cider, ölburka och matrester på olika fat. Alla kommentarar maten. Sagolik, smakfylld, sensation, ja, det är bara beröm som omger Sara.

Sara skyndar in på toaletten. Synd att Barnrumpan inte kan höra berömmet. Elakhetens tankar omger henne, som söt honumg. Sara har gett henne tre namn, Barnrumpan, Flickan och Bimbon. Namnen säger hon högt när Felix hör. Barnen berättar om sin pappa och henne, varje gång nonchalerar hon namnet.

Ibland känner hon sig som en sur och bitter trettiosexårig kärring. Mage och lår bär sviter efter barnen. Likaså sitter bilringarna som ett skruvstäd runt henne. Hur hon än gör går de inte bort. Brösten såg bättre ut innan barnen kom, men är ganska okej. Den första bilringen kom under all stress från det tidigare stillasittande datorjobbet.

I somras var Barnrumpan med Felix och hämtade barnen för första gången. Avundsjukan grävde ett djupt svart hål i Sara. Kvinnan hade en kropp, som både män och kvinnor dörmmer om. Den var kurvig utan vara tjock. Håret var spikrakt, halvlångt och glänste vackert. Brösten var lagom stora, dessutom fylliga och runda. De syntes tydligt i den djupa urringningen på den tunna sommarklänningen. Vänta tills du får barn, tänker Sara skadeglatt framför spegeln. Hon kan inte med att berätta för någon hur blicken stannade i hennes urringning. Den korta kjolen gjorde låren, eller om det var tvärtom. Flickan är vacker. Det sa hon också. Felix såg så stolt ut, vilket gjorde Sara rasande. Det är dumt, men svartsjukan sticker fortfarande i henne. Bara en månad efter att Sara och Felix gick isär flyttade han ihop med henne. Skilsmässan hade inte ens trätt i kraft. Han måste vara minst femton år äldre än henne. Är han inte rädd att hon vill ha yngre lammkött om tio år? Hon suckar djupt över orättvisan i livet.

Det knackar på dörren. Sara rycker till.

"Du får skynda dig. Jag är kissnödig."

"Jag kommer!" ropar hon högt tillbaka.

Felix finns inte i mitt liv längre. Glöm bort honom, säger hon strängt till sig själv och skärper sig. Lämnar toaletten till nästa och går ut. Genast

 

Sidan 2

börjar hon plocka tomflaskor och burkar. I de flesta flaskor ligger lite slattar kvar. Inget ska slängas, tänker hon med ett leende och häller vinet i sitt glas. Det blir ett halvt glas. Några klunkar och vinet är helt slut. Flaskorna läggs i bärkassar, dessa ska senare slängas till återvinning. Sedan hämtas fler vinflaskor som öppnas. Prat ekar runt i lägenheten. Hon ler av lycka. Kinderna är rosa. Ögonen glittrar av glädje. På borden ställs skålar med chips, dipsåser, popcorn, salta pinnar och jordnötter. Olivia, Saras äldsta väninnan, skild även hon, pratar med grannfrun. De diskuterar filmer och skådespelare. När Sara kommer ut i köket med händerna fulla av disk hörs en intressant diskussion.

"Visste ni att Saharas öken en gång i tiden blomstrade? En artikel i Vetenskapens Värld skrev att forskare råkade på ett mångtusenårigt gravfält. Gravfältet var från olika årtusende och folkslag. Det äldsta var runt tiotusen år gammalt. Djurben, fiskben från stora fiskar, krokedilben och pollen från olika blommor hittades också. Sådant som inte hör hemma i en öken."

"Det är väl klart att fiskben inte hör hemma i en öken", fnissar någon klartänkt.

"Var ligger gravfältet?"

"I Niger. Vid en stor sjö. Ja, den har förstås inte funnits på länge. Tänk er själva att det fanns människor, en stor sjö, blommor och ett rikt djurliv. Det är väl fantastiskt?"

"Ja, lika fantastiskt att vi hade istid hos oss."

"Har du pluggat inför tjejträffen?" skrattar Olivia högt.

"Ja", svarar Sara skrattande. "Jag kan också vara intellektuell" säger Sara och har svårt att uttala ordet.

Några tittar undrande. Det ser Olivia och rynkar på sin panna.

"Undra vad det var för klimatförändringar på den tiden? Faktum är att jag också har läst Vetenskapens Värld. Det ska tydligen finnas metangas i den arktiska havsbottnen i Nordsibirien. Gasen är mycket värre än koldioxid. Forskarna menar om värmen fortsätter och tjälen blir tunnare, så läcker gasen ut mycket fortare. Vi pratar om klimathot idag, men detta skulle verkligen bli ett klimathot. Jag kommer inte ihåg allt jag läste."

"Det finns vulkanutbrott som också kan bli stora klimathot."

"Kontinentalplattorna trycks ihop och därmed bildas nya jordbävningar."

"Det räcker. Kan vi inte prata om sorters klimat? Jag ska åka till Thailand i december.